Jag bor en bit från mitt arbete. På vintern tar det nästan tre timmar att åka fram och tillbaka. Det är en av anledningarna till att jag inte är på jobbet varje dag - mina 25 procent. Det skulle innebära att jag tillbringade mer tid på tåget - än vid skrivbordet....  Näe - det verkar inte vettigt.

Idag - efter den tredje arbetsdagen den här veckan, och efter sammanlagt nio timmars resväg för att arbeta de där stackars timmarna, så kom jag hem till huset där vi bor. Jag var ganska trött och såg fram emot att få lägga mig en stund och vila.
Nästan varje dag den senaste veckan har det snöat. Inte lika ofta har de snöröjt på vår lilla gata. Så idag, när den stora traktorn varit där, så var snövallen rejäl som blockerade vår infart. Inte speciellt hög, men den hade hård packad snö.

Fast jag egentligen inte orkade, så tog jag fram spaden och skottade infarten och utanför postlådan. För att brevbäraren ska komma fram. Ja men precis som man ska göra. Det här var det första jag gjorde efter jag hade släppt min väska innanför dörren. Sån är jag.

Det var verkligen rejält svårskottat. Snön hade packats av förbipasserade bilar under flera dagar i veckan.  Det tog sin tid. Det blev inte helt perfekt, men postlådan har nu fri framfart. Så har också min man som kör bil till jobbet.

Medan jag fortfarande var påklädd hämtade jag också posten. Och vad hittar jag där??!!! Jo - ett vykort från brevbäraren. På det kunde man läsa:

"Det är fint med snö....."
Det är för mycket kring din postlåda. Skotta och sanda så att jag enkelt och fritt kan nå lådan vare sig jag kommer med cykel eller bil.

Tänk på att inte skotta/ploga upp snö så att det bildar en vall som jag måste sträcka mig eller kliva över för att nå.
Tack för hjälpen!

Din brevbärare"

Jag funderar på att skriva ett svar och sätta på postlådan.

"Hej Brevbäraren
Jag tycker också att det är fint med snö.
Det som är lite lurigt med snön, är att den faller vid olika tidpunkter på dygnet. Ofta på dagen. Den snöröjs inte lika oregelbundet, utan det sker på dagtid. På dagtid, när jag och andra människor är på arbetet. Och under samma tid som du är på ditt arbete och delar ut vår post.
Jag förstår faktiskt - helt och fullt - att det är mitt ansvar att se till att postlådan är lätt åtkomlig. Jag förstår också, att det inte är möjligt att åka sju och en halv mil från jobbet, för att kolla om snöplogen varit där innan du kommer.

Jag förstår detta - helt utan påpekande.
God Jul!"

Jag tyckte alltså att det där vykortet var himla onödigt. OK, om det inte varit skottat på flera dagar, men så var inte fallet. Därför är jag lite förbannad! Jag blir det oftare nu tycker jag. Det är nog bra. Jag har hållit inne med min ilska alldeles för ofta. Bara svalt den och samlat på mig under år efter år. Och så har den fått ta energi den också... Tillsammans med allt det andra.

Nu har jag fått skriva av mig lite ilska. Och jag ska erkänna, att den här gången var den ganska kortvarig. Nu är jag glad igen!
Brevbäraren får nog inget kort av mig. Jag är inte tillräckligt långsint. Men förstår han eller hon inte den här enkla logiken - med sjöröjningen - ja, då får jag nog omvärdera mitt beslut.